torsdag, augusti 25, 2011

Varm om fötterna i himmelen


Han låg där. Kall. Nästan gul i skinnet.
Ombäddad i sina favoritkläder.
Kistan blå som havet. Likaså kudden.
Stickade tossor hade han fått på sig. En sista hälsning från hans handarbetande dotter.
Mammas vävda filt om sig och sina tre älsklingsfilmer bredvid.
Fridfull och så tyst.
Mina tårar sitter fortfarande långt inne.
De vill inte kännas vid att min pappa är död.
De kan liksom jag inte förstå det.
Vill inte. Kan inte.
Sorgens tårar är på rymmen. Märklig känsla att leva livet i guldfiskskål.
Jag ser men ändå inte.
Jag känner men ändå inte.
Jag är ett vakuum. Så olikt mig.

7 kommentarer:

  1. Så kan det också vara. Vi reagerar ju inte på samma sätt i alla sorgliga situationer. Så fint din pappa fick det. Ett varmt avsked. Och jag tänker mycket på dig min vän. Skickar en stor kram och hoppas på att ditt vakumm tar slut. <3

    SvaraRadera
  2. vad vackert det låter, dina hemstickade tofflor och filten från din mamma, ett vackert avsked.
    och inte så konstigt att du känner men ändå inte. nu måste du ju få ta den tid du behöver för ditt avsked.

    många tankar och
    kramar

    SvaraRadera
  3. Hoppas att begravningsgudstjänsten kändes bra (så bra det går att känna i ett sådant läge). Det är ju så viktigt att man känner att man blivit lyssnad på och att allt görs värdigt.
    Skickar kramar från mig och tankar. Många.

    SvaraRadera
  4. Så där var det för mig när min syster dog. Först grät jag precis när det hade hänt. Men sedan kunde jag inte gråta. Och fortfarande så kommer tårarna väldigt sällan. Vet inte varför. Jag passar liksom på att släppa ut dem koncentrerat då och då.

    SvaraRadera
  5. Det kommer vännen...tyck inte att det är konstigt för sorgen kommer ut. Kroppen hanterar det där precis på det sättet som du klarar det bäst. Ibland längtar man efter ett förlösande syndafall och tror att det hjälper bäst- men din bearbetning just nu utan tårar är säkert en väg dit tills då det är dags. Så låt dig bara vara som du är! kram Z:a

    SvaraRadera
  6. Söta fina...ni finns..det är som balsamet..

    K: tack för alla dina fina psalmtips...det blev 798 och 730...så vackert! Kram

    Å kramar till er andra..

    SvaraRadera
  7. Jag är så ledsen för din skull!

    SvaraRadera